496 timmar – mitt träningsår i siffror

För många som i likhet med mig gått på skidgymnasium i slutet 90-talet eller senare börjar träningsåret måndag vecka 17 (igår) och avslutas söndag vecka 16. Detta för att det blir naturligt i förhållande till skidsäsongen, jämfört med den mer logiska kalenderindelningen.

Total träningsmängd vecka 17 förra året till vecka 16 i år

Total träningsmängd vecka 17 förra året till vecka 16 i år

Samma skidåkare som delar in året i fyraveckorsperioder från vecka 17 till vecka 16 använder sig också ofta av intensitetsindelningen A1, A2, A3 och A3+, se förklaring här.

Jag startade att skriva träningsdagbok när jag började på skidgymnasiet i Ulricehamn hösten 1999 (jag är född 1982 och gick första året på Sven Eriksson-gymnasiet hemma i Borås) och jag har sedan dess skrivit på olika sätt under nästan hela tiden. Ett par gånger har jag slutat, men uppehållen har oftast bara varit några månader.

Senaste 10 åren har jag tränat 600-650 timmar per år, fram till i år då det blev betydligt mindre: 496 timmar.

Detta var min bästa skidsäsong någonsin och detta har jag gjort annorlunda träningsmässigt:

  • Färre antal träningstimmar. 496 timmar låter kanske mycket, men bland de 50 första i Vasaloppet ligger de flesta på 600-900 timmar. Tre undantag är Dan Moberg (ofta runt 525 timmar), samt Martin Rosvall och Peo Svahn (vet inte deras träningsmängder, men de är relativt låga).
  • Mindre periodisering, alltså mer jämnt i träningstid mellan veckor och perioder.
  • Betydligt mer grennära. Mycket mindre cykling (10 procent istället för 30 procent som det har kunnat vara tidigare), ingen skejt sedan i juni och mer stakning. Ungefär lika mycket SkiErg som tidigare, alltså 5 procent av totala träningsmängden, ca 1 pass á 30 min per vecka.
  • De flesta löppass med barnvagn, vilket varit jobbigt både för flås och benmuskler.
  • Mer rullskidåkning på 4:or.
  • Mer styrketräning, ungefär ett pass på 30 min per vecka (ja, det var dåligt innan).
  • Mer A2-tid (typ långloppstempo), men ungefär lika mycket A3-tid (intervaller).

Nedan syns olika diagram på min träning vecka 17 2013 till vecka 16 2014. Min träningsdagbok på FunBeat finns att läsa här. Det är oerhört roligt och lärorikt att skriva träningsdagbok och studera trender. Jag har verkligen använt min träningsdagbok för att analysera hur jag ska komma i form, vad grennära träning har för betydelse, hur hårt jag bör träna, hur jag formtoppar mig osv. Att skriva träningsdagbok utan att analysera den är ganska meningslöst. Var sak har dock sin tid och nu tar jag en paus i träningsdagboksskrivandet.

Olika träningsformer

Olika träningsformer. Tyvärr differentieras inte rullskidsdelen i skejt och klassiskt. 2 procent ska vara skejt. På skidor åkte jag enbart klassiskt.

Antal timmar vecka för vecka

Antal timmar vecka för vecka. 20 timmars-veckan var i Ramsau. Efter det blev jag dyngsjuk och beslutade mig för att skippa stora mängdveckor.

Fördelning intensitet

Fördelning intensitet. 15 procent A3, 12 procent A2, 73 procent A1 (jag valde schablonerna 13, 16 och 18 på Borgskalan eftersom man inte kunde välja A1, A2 och A3 på FunBeat).

Träningsmängd månad för månad

Träningsmängd månad för månad. Aprilmånaden längst till höger är inte avslutad, det är ju en dryg vecka kvar.

 

Om Erik Wickström

Gillar konditionsträning.
Det här inlägget postades i Skidor, Träning och har märkts med etiketterna , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till 496 timmar – mitt träningsår i siffror

  1. riotrun skriver:

    Härligt med en statistikanalys. ME = LIKE;)

  2. tobias. skriver:

    Intressant. Kul att du lyckats bättre men med en mindre träningdos.
    Men bara Skierg en gång i veckan? Jag trodde du körde hårda pass på den oftare och att den var viktig för din framgång. Bara 5% av totala träningen ser jag. Hur ser du på betydelsen av stakmaskinen för hur det gått under året?

    • Erik Wickström skriver:

      Vissa veckor har jag varit sjuk och vissa veckor har varit ”off season”, så när jag väl kört SkiErg så har det varit lite oftare. Man ska också komma ihåg att intensitet på SkiErgen inte direkt varit mysfart 🙂

      Men visst, med tio procent stakmaskinsträning istället för fem tror jag att det hade gått ännu bättre. Ärligt talat tror jag att så länge man stakar långloppen och aldrig åker med fäste så skulle man kunna dra fördel av att träna 25 procent av tiden på en SkiErg. Då krävs dock en hel del pannben 🙂

Kommentarsfältet är stängt.