Ida gick upp kl 06.30, före både mig och barnen, för att börja med midsommarkransarna. Då är man hängiven! Nu ska jag träna en timme innan midsommarfirandet tar vid. Det blir nog årets första maxning på SkiErg så jag återkommer förmodligen med en bild på displayen inom ett par timmar.
Mattias och Mattias

Mattias Nilsson lyfter mer nu än när han var aktiv skidskytt, då han bl a kom 7:a individuellt och 4:a i stafett på OS. Vi var överens om att det är enklare att bli riktigt stark om man inte samtidigt tränar mycket kondition.
Efter ett långlopp på vintern, som ofta har en tävlingstid på ca 2 timmar, har jag en regel för mig själv att inte höja pulsen utan två lugna dagar efter tävlingen. Så om loppet är på söndagen drar jag inte på innan onsdag. Jag har kört det upplägget ett par år och det har funkat för mig. Det är lätt att dra på för tidigt för ofta kan det kännas bra dagen efter ett race, men jag tycker skade- och sjukdomsrisken ökar om man inte är noga med att ta det lugnt.
Med en tävlingstid på 4 timmar tycker jag fyra dagar utan högpulsaktiviter är lagom, en dag per timme. Den här gången tränade jag inte söndag och måndag, för att sedan köra några lugna pass på under timmen tisdag och onsdag.

Bröstfokus för Mattias i tisdags. Jag tror han gymtävlar lite med sin kollega Johan ”Hagge” Hagström, som f ö sällskapar och har barn med Sofia Bleckur.
Min svåger Mattias Nilsson – som tidigare skidsköt i landslaget och nu är jobbar med landslaget – har varit i Borås några dagar. Bland annat för att hans fru Åsa skulle köra Borås Triathlon. Han fick avsluta karriären i förtid pga hjärtproblem, så han kan inte träna kondition hårt och mycket, men han kör en hel del hockey, innebandy, fotboll och styrka.
Två gymbesök på Nordic Wellness i Knalleland hann han med. Jag var med på ett av dem, men jag var ganska försiktigt pga slitna muskler från tävlingen. Mattias bänkade 5 reps på 105 kg fem gånger. Inte illa! Vilan var 3-4 min, förutom inför fjärde setet då vilan blev över 10 min eftersom Wolfgang Pichler ringde och Mattias blev fast i samtalet.
Mattias Carlzon
1 augusti, på Idas och min bröllopsdag, fyller Mattias ”Z” Carlzon 40 år. Martin Josefsson föreslog att vi skulle fira honom lite innan semestrar och dylikt. Och för att få ett överraskningsmoment.
”8,7 km vandringsled”-spåret på Kype var jättefint. 8,25 km fick jag det f ö till. Det var flera stigar där jag inte sprungit sedan urminnes tider och även några för mig helt nya stigar. Kul. Tempot var lugna 6.08 min/km och antal klättrade höjdmeter var 170.
Z och jag springer nästan aldrig ihop, men han såg oväntat pigg ut förutom när stigarna blev lite väl tekniska och blöta, då skylde han på att han han var en solskenslöpare.
Nedan en film på när jag får testa att skära glas. Känns stabilt. Svärfar borde bli imponerad. Han skär mycket glas eftersom deras vindutsatta växthus blåser sönder hela tiden och då måste han laga rutorna.
SUP-bilder från Såken
Fredag 10 juni kom Magnus Lindstedt, Ulrik Kursten och fotograf Mikael Linder för att fota stående paddling i sjön Såken vid vår stuga, vilket jag tidigare nämnt på bloggen. Här i inlägget kommer ett gäng bilder, varav några kommer att användas på sidan Crosswater. Micke låg först på vår brygga och sköt, sedan fotade han från vår båt som Ulrik rodde. Magnus, som vunnit flera SM-guld i SUP, och jag agerade ”modeller”.
I morse körde jag årets första SUP-pass. Det blev en tur vid stugan, 37 min med 7,9 km/h i snitt. Jag har fått bra hjälp med tekniken av Magnus och det är kul att köra och tänka på olika moment.

Min paddel är längre än Magnus Lindstedts, trots att jag är lite längre än honom. Man ska helst ligga ganska djupt i SUP. Hans paddelblad är också bredare, för att få mer kraft. Jag är inte tillräckligt stark än för att orka trycka på med ett sådant brett blad.

I optimal SUP-teknik (läs så som Magnus Lindstedt kör, inte så som jag kör), så sätter man i paddeln mycket långt fram och böjer på benen mer än i stakning.

Här ser man teknikskillnaden på Magnus och mig. Men jag paddlar i a f mycket bättre nu än när jag började.
- Ulrik rodde vår båt när Micke fotade. Annars gillar Ulrik att ståpaddla.
- Stående paddling på Såken i juni 2016. Foto: Mikael Linder.
- Sväng stående paddling
- Svänga med SUP
- SUP-vila
Resterande bilder finns på denna Dropbox-länk.
Borås Triathlon i bilder
Först och främst: Igår skrev jag om Lars Vilks på bloggen. Jag tycker att han har gjort många bra saker inom konsten, men på senare år har det inte direkt bara varit bra saker han gjort och sagt. Så ni inte tror fel saker om mig.
Ida tog många bilder på Borås Triathlon. Några visas nedan, resten finns på en Dropbox-länk här.
Grattis Lars Vilks!

Lars Vilks och jag i Alaska, med en bild på Nimis i bakgrunden. Han kom faktiskt dit och hade en föreläsning. Gissar runt år 2005.
Igår fyllde Lars Vilks 70 år, se TT-artikel från Borås Tidning nedan. Jag har träffat honom två gånger. Först en gång när jag var liten på Nimis, sedan en gång när han kom till mitt Universitet i Fairbanks i Alaska och höll en föreläsning. Jag minns att jag avbröt ett träningspass och skyndade mig till föreläsningssalen för att prata i 5 minuter, för att sedan fortsätta med vad jag höll på med.
Intressant herre. Speciell och öppen. Nu lär det dock inte gå att träffa honom, han lever under hot och har bevakning dygnet runt.
Nimis är hans konstverk på Kullahalvön i Skåne. Jag har varit på Nimis många gånger och jag tror även löptävlingen Kullamannen passerar där. Överhuvudtaget är det jäkligt fin löpning på Kullen. Någon gång har jag tagit bilen dit från Vejbystrand, som ligger på andra sidan Skälderviken, och sprungit. Kanske händer redan i sommar igen.

Lars Vilks i Borås Tidning 20 juni
Borås Triathlon 2016 the story

Idas syster Åsa körde också och vi hade bra publik. Båda våra familjer, samt min syster med två av hennes barn var på plats.
Resultat Borås Triathlon 2016 finns här. Bilderna i det här inlägget är tagna av min fru Ida. 890 bilder som Elin Lilja tagit finns här på Colting Events Facebook-sida.
Jag blev 2:a 141 fullföljande (fler anmälda och startande) i Borås Triathlon i lördags. Tiden blev 4:20:47, 3.56 min efter Joel Evertsson. Tävlingen gick jättebra och jag är supernöjd med min prestation. Jag fick ut det jag hade. Vinnaren var klart bäst, inget att säga om. Mina splittar som jag tog på min egen klocka blev så här:
Simning 1900 m: 27.16 min (Colting trodde det blev lite kortare, ca 1700 m)
T1 (växling till cykel): 2.53 min (tid i växlingsområdet 53 s)
Cykling 90 km: 2:28:10 (90.03 km, 36,5 km/h, 950 höjdmeter). 2:a cykelsplit, 16 s från bästa som Joel hade.
T2 (växling till löpning): 2.15 min (tid i växlingsområdet 38 s)
Löpning 21,1 km: 1:20:14 (20,51 km, 3.54 min/km, 35 höjdmeter, snittstegfrekvens 178 steg/min). Löpningen var tre varv på en 7 km-bana och jag tog mellantider, med snittfarterna 3.48-3.57-3.59 min/km.
Vädret var mestadels uppehållet, något regn, delvis blöt vägbana och inte allt för mycket vind. Vet ej temp, men varken kallt eller varm i luften. Ca 17 grader i vattnet sade någon.
Första långa tritävlingen
Så har jag gjort min tredje triathlontävling och min första på halvironmandistansen. Mina två tidigare triathlontävlingar är Jonas Coltings 1/10 Ironman i Borås 2003 (bröstsimmade) och 2013 (3:a). Sedan har jag även kört Växjöklassikern med de fyra klassikergrenarna på en dag (1/4 av distanserna) samt en triathlontävling på Sandaredsskolan när jag gick på högstadiet (ytterst prestigefull seger över bl a Kalle Forsberg).
Hur som helst, man kan väl säga att det är den första triathlontävlingen jag gör som tar länge än en timme, och första gången jag verkligen förbereder mig, om man nu kan kalla 2,5 veckor med triathlonfokus som förberedelser.

…och på med skorna. Lyckades inte hitta mina Salming Distance, så jag fick springa i terrängskorna Asics GelFuji-Trainer.
Oväntat bra simning
Det är mycket att hålla koll på inom triathlon, så min plan var att komma i god tid innan start. Det sket sig ganska rejält, eftersom Ida och barnen hade kommit hem sent kvällen innan efter en vecka i Skåne. Det var svårt att slita sig från barnen på morgonen, så jag kom till tävlingsområdet ganska sent. När jag var färdig med allt plock med prylar etc var det snart dags för start, så uppvärmningen blev bara typ 4 min löpning och 3 min simning. Men det gjorde inte så mycket, inget nackdel av det.
Tävlingsklass och motion startade på två olika tider, men det var ändå rejält med folk vid strandkanten när jag skulle starta. Som befarat blev det plaskigt och trångt, så vid ca fem tillfällen tog jag 5-6 tag bröstsim för att få luft. Fram till första bojen på första varvet av två kunde jag inte riktigt få något flyt, men sista 2/3 av simsträckan tyckte jag gick helt ok och jag växlade som 23:a (29:a efter första varvet) knappt 5 min efter täten, utan tvekan över förväntan. Den överlägsna ledaren efter simningen verkar ha brutit, eftersom det står i listan att jag bara var 4.04 min efter.
Det funkade med att köra tvåtaktsandning åt vänster hela tiden. Martin sade att jag låg 23:a, men i resultatlistan står det 17:e efter simningen. Beror nog på att jag sprang om någon innan mellantidsmattan, att någon bröt, att någon missade sitt chip etc? Hur som helst mycket bättre än Mitt i Borås Triathlon för tre år sedan, då jag kom upp som ca 25:a med färre deltagare.
Knappt 5 min är såklart en ocean av tid på en kort simstäcka, men jag är som sagt ännu ingen kvick simmare. Navigeringen första varvet inte så bra, för mycket åt vänster, helt ok andra varvet.
Stark första 1/3 av cyklingen
Växlingen till cykeln gick bra tycker jag. Skorna satt fast på cykeln och jag sprang iväg barfota ett par hundra meter innan man kunde kliva på hojen. Redan där tog jag några placeringar. Sedan upp på cykeln med fötterna på skorna, för att sedan efter ett tag stoppa i dem i mina triathlonskor jag spontanköpte av Fredrik Svahn i Uppsala runt år 2008.
Första milen av cykelsträckan, som är riktigt tuffa, var min bästa prestation i lördags. Jag cyklade bra. Efter bara drygt 3,5 mil var jag ikapp tvåan och hade låg bara 1.45 min efter Joel Evertsson, som var i ledning. Tack för mellantiderna Björn Andersson (härlig kille som tidigare var världens bästa Ironmancyklist). Han simmade 3.23 min snabbare än mig, så jag hade tagit in ganska mycket.

Kristofer Granefelt var speaker och gjorde det kanon. Enda missen var att han sade att jag hade vunnit bordshockey-VM när jag kom in efter cyklingen. Sanningen är att jag blivit 3:a som bäst. Kul också att han bara sade bordshockey-VM och inte nämnde något om att det är kompisar som spelar en gång om året och att han själv varit med vissa år.
Ca 15 km senare, efter ett knixigt parti med många nedförsbackar där jag fegade mycket, låg jag plötsligt 2.30 min efter. Sedan fick jag gentilt ganska många mellantider av bl a Björn, Martin Josefsson och Martin Ewaldsson och tydligt var att jag tog uppför och tappade utför. Jag tappade bl a över en halvminut bara ner från GIF-stugan till växling, ca 5 km med över 150 negativa höjdmeter. Måste cykla mer i tempobågen för att bli bättre nedför tror jag, men det känns lite obehagligt när en våt vägbana svänger i 65,7 km/h, vilket var min maxhastighet.
Sedan kan jag såklart inte bara skylla på utförskörningarna. I början av cyklingen körde jag hårt och man blev ju extra taggad när man körde om så många. I slutet kändes också ländryggen allt mer och det begränsade nog mig en del, i tillägg till allmän trötthet. För övrigt cyklade jag på 2:28 på den tuffa banan, som jag hade kört på 2:39 på träning med träningshjul med bara lite lägre intensitet. Visserligen höjer jag mig alltid med nummerlapp, men en dålig nyhet är att fina hjul i kolfiber gör väldigt mycket. Jag gissar att jag kapade 5 min bara genom att byta till dischjul bak och högprofil fram. Finframhjulet med däck väger 1,37 kg, att jämföra med 2,07 kg för träningshjulet med slang och däck.
Joel sprang bra
Växlingen till löpningen gick kanon. Jag hittar inga resultatlistor för växlingarna på nätet, men i speakerboden sade de att jag var snabbast där (hade även snabbare T1 än Joel). Jag tog inte på mig några strumpor, vilket vinnaren ser ut att ha gjort, så där sparade jag lite tid. Men jag sparade inte smärta, för en sten letade sig ner i skorna och gjorde jäkligt ont under fotsulan andra halvan av löpningen. Ett tag funderade jag på att stanna och ta bort stenen, och på samma gång kissa, för jag hade varit kissnödig sedan slutet av simningen.
Jag blir nästan aldrig kissnödig när jag tävlar (åtminstone inte under 5 timmar), men det är någon ting med simning som gör att det trycker på. Kanske tar jag i för lite så jag inte får upp adrenalinnivåerna?
Precis när jag hoppade av cykeln så kändes det ovant att springa, men när jag hade fått på mig löpskorna och stack iväg kändes det helt ok, förutom allmän trötthet.
Första varvet av tre gick bra. Höll 3.48-fart utan att pressa. Men sedan började nog cyklingen ge sig till känna, för andra- och tredjevarvet gick i 3.57- samt 3.59-fart. Tungt i benen. Jag hade en from och enfaldig förhoppning på att få bästa löpsplit, men Joel drygade ut ledningen både på första och andra varvet, innan jag tog in på sista. Hatten av för Joel, en minst sagt värdig vinnare!
Tack!

Jag vann ett par Salming-skor, simpaddlar, blommor (som svärmor fick) och en startplats till nästa år. Skor har jag gått om så Ida gick in i Salmingtältet och bytte till sig ett par till sig själv. Hon var väldigt nöjd. Apropå Ida är det idag 13 år sedan vi blev ett par. Första åren var det många som sade ”Hur har DU Erik lyckats få en sådan fantastisk tjej?” Vet inte hur jag ska tolka det, men jag är ju i a f otroligt lyckligt lottad.
Stort tack för all service och hejarop. Och tack alla som kommer fram och ger uppskattande ord om blogg, bok, Vasalöparen etc. Det ger härlig energi! Jag gillar triathlonsporten och jag träffar bara trevliga människor. Och det var ett kanonevent med trevlig bana och pigga funktionärer! Men nu är nog triathlonresan slut för i år. Blir lär inte bli fler simpass eller brickpass i år. Möjligtvis kör jag min årliga cykeltur på 21 mil med tempocykeln, annars ingen mer tempocykling i år.
Nästa gång jag ger mig in på triathlon så siktar jag på en Ironman, förmodligen Kalmar. Då blir målet att simma bättre och komma in på under 9 timmar. Det borde kunna gå. Och det skulle vara riktigt roligt!
Här finns en länk till mitt pass på Polarklockan. Tyvärr inget pulsband, men jag använde triathlonfunktionen och lyckades komma ihåg att trycka vid alla mellantider och grenbyten.
Martin Josefsson lade upp lite filmer på min Facebooksida under loppet. På löpningen fick jag telefonen i handen och gav liverapportering i ett mycket uttröttat tillstånd, men tyvärr höll jag för mikrofonen så jag tog bort den filmen. Vid nästa tävling blir det nytt försök till liverapport inifrån tävlingen. Det är ju möjligt när man springer.
Borås Swimrun-bilder
Jag var funktionär på Borås Swimrun i drygt sju timmar igår så varför då inte bjuda på 0,83 dussin mobilbilder? Bra kört ni som deltog, det var kul att se på samt att träffa alla andra vid tävlingsområdet! Och med tanke hur min kropp har mått efter Borås Triathlon var jag glad att jag inte deltog.
Funktionär på Borås Swimrun idag
Idag ska jag hjälpa Colting genom att funktionära på hans Borås Swimrun. I väntan på the story kommer här tre bilder från Borås Triathlon igår, mobiltagna av Martin Josefsson.
2:a i Borås Triathlon
Han till vänster vann, men han till höger är i a f gladast! Supernöjd 2:a i Borås Triathlon av ca 200 anmälda. Halvironmandistans. The story kommer senare. Stort tack för alla hejarop!
Inför Borås Triathlon – och efter

”Det ska inte hänga på utstyret”, som man säger när man har bättre material än sin egen prestationsförmåga. Dischjulet på, men jag valde att ta Zipp 303 fram istället för mitt Extreme-hjul med ännu högre profil. Jag tycker det är lite läskigt ibland när vinden hugger tag i framhjulet. Under sadeln ett reservtubdäck och bakom sadeln plats för två flaskor.
I morgon är det dags för Borås Triathlon. Distansen motsvarar en halv Ironman, alltså 1930 m simning, 90,1 km cykling och 21,1 km löpning.

Såhär klockan 21.37 dagen innan loppet hittar jag inte de skorna med snabbsnörning jag tänkte springa i. Förstår inte vart de tagit vägen. Mystik.
Ni som följer bloggen har nog märkt att det blivit en massa inlägg om triathlonträning på sistone. Och visst har jag gått in för tävlingen, åtminstone i 2,5 vecka. I förberedelserna har jag bl a betat av 6 st simpass på 25-45 min, varav två i öppet vatten, samt fyra pass på tempocykeln och två löpningar direkt efter cykling.
Även om mina förberedelser som sagt bara sträcker sig över 2,5 vecka så tycker jag det har varit roligt att anpassa träningen inför tävlingen. Några av grejerna jag gjort i träningen som jag inte hade gjort annars:
- Simmat
- Simmat i öppet vatten med våtdräkt
- Simmat tävlingens simsträcka
- Cyklat på tempocykel
- Cyklat utan strumpor
- Cyklat tävlingens cykelsträcka
- Sprungit direkt efter cykelpass
- Sprungit utan strumpor (tyvärr bara en gång och jag fick lite skav)
- Sprungit tävlingens löpsträcka
Jag har ingen aningen om vad jag kan komma i morgon. Jag kollade startlistan precis och jag känner nästan inte till ett enda namn. Studerar sällan resultatlisor i triathlon. Tidigare har jag bara kört två korta triathontävlingar, Mitt i Borås Triathlon 2003 och 2013 på distansen 1/10 Ironman.

Borås Triathlon 2013. Mycket folk. Jag tyckte det var svårt att andas med allt folk och plask så jag fick stanna upp och bröstsimma några tag. Hoppas det inte blir alltför plaskigt i morgon. Foto: Marcus Wadell.
En kort analys inför loppet ser ut så här:
- Simning: Min överlägset sämsta gren. Jag är liksom inte bra på något där, varken start, marschfart, navigering, varvning (görs på land) eller uppgång.
- Cykling: Jag är helt OK på tempocykling och nu har jag satt på dischjul och högprofilshjul fram. Det är skillnad. Nackdelen är nedförsbackarna, där är jag betydligt fegare än andra, särskilt om det börjar regna.
- Löpning: Mitt starkaste kort. Jag tror det kan gå jättebra där.
- Växlingar: Nja, har tränat lite på cykel till löpning men det sitter väl inte helt hundra.
Banan:
- Simning: Två varv runt Almenäsudden med ”Australian exit”, alltså att man springer en kort sträcka på land i samband med varvning.
- Cykling: Stentuff vändpunktsbana för att vara en triathlontävling, ca 1000 höjdmeter på 9 mil.
- Löpning: Tre varv á 7 km, hälften asfalt, hälften grusväg/grusstig. Flack.
Martin ”Ställer alltid upp i vått och torrt” Josefsson hjälper mig lite service under dagen.
Ida och barnen kommer hem ikväll efter en vecka i Skåne och de ska enligt rapporter vara dyngförkylda hela bunten. Jag håller tummarna att det inte hinner bryta ut om jag blir smittad. Starten är kl 09.00 och de kommer och kollar på förmiddagen.
Snart rullskidor
Efter loppet kommer det nog inte bli någon mer triathlonträning i år. Det har varit jätteroligt att träna inför den här tävlingen, men nu är det snart midsommar och då ska jag börja åka rullskidor. Så framöver blir det nog främst rullskidåkning, löpning, styrka, SkiErg, samt lite stående paddling.



























































