Erik Wickström – Konditionskonnässör

Start vid Bryggan i Ulricehamn. Sjuhäradsleden passerar inte så nära centrum utan ca 1 km bort.

Sjuhäradsleden karta Ulricehamn-Borås gröna kartan genom appen ”Topo GPS” som kostar 35 kr. Leden är inritat på kartan så enkel att hitta tillbaka om man går fel. På vissa ställen är leden omdragen och stämmer inte med kartan.

Skogbilväg Sjuhäradsleden

Stig Sjuhäradsleden

I lördags åkte jag skidor från Ulricehamn till B0rås på Sjuhäradsleden. Idén har växt fram typ så här.

• Sön 24 mars. Åkte Nordtorps 7,5 km-spår som bland annat går över en myr. Kände att skaren bar.
• Mån 25 mars. Åkte upp till Nordtorp enbart för att skejta på skaren på ängarna och på myren.
• Tis 26 mars. Skejtade på skaren vid Tänge mosse där det inte finns preparerade skidspår överhuvudtaget.
• Ons 27 mars. Skejtade efter kartan en tur på 2 mil på mossar, sjöar, vägar och skogspartier norr om Hedared i ett område jag aldrig satt min fot tidigare.
• Tors 28 mars: Hämtade mina nya turskidor med fiskfjäll i fästzonen och drog ut på stigarna i Sjömarken (start 250 meter hemifrån). Åkte bl a löpspåret på 5 km.

Med all den träning plus lördagens tur blev det hela 13 h 36 min träning förra veckan. Det var med undantag från en 15 h-vecka i juli med cykling min största träningsvecka sedan i april förra året då jag åkte Nordenskiöldsloppet.

Jag bestämde mig på torsdag för att turen Ulricehamn-Borås.

Det blev start kl 07.00 i Ulricehamn lördag morgon, efter att ha klivit upp kl 05.30. Egentligen hade jag tänkt starta tidigare, men jag hade gått upp kl 04.30 dagen innan och dessutom hade varit jag på trerätters killmiddag på fredagskvällen så jag kände att jag inte ville sova mindre än 4 timmar natten innan.

Halvplogad grusväg Sjuhäradsleden

Sprungit med Colting tidigare
Jonas Colting och jag sprang Sjuhäradsleden från Ymergården i Borås till Bryggan i centrala Ulricehamn för några år tänkte jag skriva, men ser nu att det var så långt tillbaka som 2010. Läs kort om det här.

Men det var inte många partier jag kände igen mig. Underlaget varierade mellan stig, skogsbilväg, grusväg och cykelbana. Generellt var föret bättre än jag väntade mig. Första 3 milen var det en väldigt liten andel stig. Skogbilvägarna var bäst. Då var det inte plogat, samtidigt ganska brett och ibland någon fyrhjuling eller skoter som plattat till. På stigarna hade ibland några gått/sprungit tidigare och de funkade också ganska bra.

Plogad grusväg Sjuhäradsleden

Halvdant plogade grusvägar var bra, då kunde man köra lite i kanten. Sämst var ordentligt plogade grusvägar. Då fick jag köra i diket eller på skaren på en åker jämte.

Kändes i kroppen
Första halvan gick generellt bra. Jag tuffade på och var uppfylld av hela grejen. Andra halvan var inte lika lätt. Jag ville komma fram för att ha tid att vara med familjen, det var ju trots allt en helgdag. Och jag började jag bli lite fysiskt trött, inte minst då skaren inte höll alls lika bra längre. Skare är verkligen ingen dikotomi, alltså antingen eller, utan en gradient.

Att åka med ryggsäck, tunga skidor, tunga skidskor, 10 cm för korta bambustavar samt att diagonala nästan hela tiden tog på ryggen, ljumskarna och höftböjarna.

Sjuhäradsleden infotavla vid Toarp utanför Dalsjöfors.

Men fram kom jag! Alltid fina Martin Josefsson tog emot mig med sin son Sixten och sedan körde vi hem till oss och lekte.

Det var lite halvtråkigt väder under färden, men ändå en mysig tid för sig själv. Jag lyssnade på en pod ca en halvtimme, annars ingen musik eller pod.

67 procent i snittpuls
Jag gjorde detta för att visa att skidåkning i Västergötland är mer än bara konstsnö och pistmaskiner. Det är inte ofta vi har så mycket natursnö, men när vi har det finns fantastiska möjligheter. Nu var det ca 2-3 dm och denna tur hade nog gått att göra med 1-2 cm natursnö.

Att åka i diken bredvid plogade grusvägar i plusgrader och mulet väder kanske inte är det bästa, men många dagar lyser solen och skaren bär bättre (detta sker sällan, jag har nästan aldrig åkt skaråkning i Borås innan denna vårvinter). Då är skejt en fröjd. Turskidor och ryggsäck ger en annan träning. Mer styrka.

För mig var det det betydelsefullt att jag hade träningspuls hela vägen. Det var inte bara en ”expedition”. 128 (67 procent av max) i snittpuls låter kanske inte så mycket, men det är ganska tufft i över 6 timmar. Detta var för övrigt mitt längsta träningspass på skidor/rullskidor någonsin. Inför 24-timmars åkte jag fyra 4 h-pass och två 6 h-pass.

Karta Sjuhäradsleden enligt Polar

Data från Polar V800. Jag körde lite fel ett par gånger så det blev ett par kilometer längre, annars var det väldigt bra skyltat.

Pulskurva, hastighetskurva och höjdkurva Sjuhäradsleden