Göteborgsvarvet 2015 på Götaplatsen. Salming Speed 205 gram med 5 mm drop var bra. Foto: Marathonphoto.com.
Göteborgsvarvet 2015 puls-, tempo-, och höjdgraf. En liten pulsdipp vid ca 6 km. Det var på en blåsig bro då jag låg i klunga. På slutet går pulsen i taket. Sista kilometern (datan visas nedanför grafen) snittade jag 95 procent och maxade på 100 procent. Då var man hyfsat fikasugen.
33 procent i partyzonen, alltså över 90 procent av maxpuls, enligt Polar V800. Snittpulsen blev 88 procent och maxpuls 100 procent. 85-90 procent är ungefär vad jag klarar att ligga på i snitt i 1-4 timmar i löpning, cykling eller skidåkning.
Resultat Göteborgsvarvet 2015 finns här. Jag blev 44:a av herrarna och 52 totalt på tiden 1:14:40, vilket är en dryg minut ifrån mitt varvspers från 2005 (bästa halvmaran är låga 1:12).
I klunga efter ca 7 km. Sedan sprang jag solo i ca 11 km. Foto: Martin Erlandsson.
Jag är nöjd. Men inte helnöjd. Jag visste att det skulle gå att klara höga 1.13 en bra dag, trots att jag inte sprungit så mycket i år. Men det ville sig inte. Jag kände det egentligen ganska tidigt.
I de halvmaror jag sprungit bra har första milen känts lätt. Som en promenad i parken. I lördags tyckte jag att jag fick ta i för hålla fart. Så även om jag höll schemat på 3.30 min/km-fart vid 10 km-passeringen (34.48 min) och inte var supertrött, så kände jag på mig att det skulle bli en utmaning. För övrigt finns en väldigt bra omvandlare för min/km, km/h, tid, sträcka etc som jag länkat till tidigare här.
80-TALSERIK kallades jag i Borås cykelkretsar när jag började med landsvägscykling. Jag hade väl kanske inte exakt rätt cykel och rätt kläder, men var bra uppför. Martin Erlandsson gillade det.
Vid 15 km låg jag bara 9 s efter schemat, men sista 6 km är lite mer uppför än första 15 km och dessutom är man trött vid det laget. För övrigt är det en del backar och svängar i Göteborgsvarvet, banan är inte så snabbsprungen som man kan tro. Så jag tappade 45 s mot schemat från 15-20 km och kom i mål ungefär en minut senare än jag ville.
Orsak?
Senaste åren tycker jag att jag verkligen lyckats prestera bra i de tävlingarna jag laddat mentalt för. Göteborgvarvet var ett ganska stort mål för mig. Även om det inte blev så mycket löpträning har jag laddat hårt mentalt, och det brukar räcka långt för mig på min nivå. Men nu kände jag att jag presterade aningen bättre i lokaltävlingen Sjömarksloppet för två veckor sedan (34.43 min på en ganska kuperad mil). Därför har jag funderat en del på varför jag inte fick ur mig den sista ”formprocenten”.
Odd-Bjørn Hjelmeset sprang på höga 1:11.
En anledning kan vara att min skada som gör ont i sätesmuskeln gjorde sig till känna förra vecka och gjorde lite ont. Jag kände av den på uppvärmningen och även under loppet. Det kan ha påverkat en del. Sedan kanske jag hade något lurigt i kroppen också. Vi hade barnkalas dagen innan och ett par barn blev sjuka efteråt. Jag själv blev dålig på eftermiddagen dagen efter loppet, så kanske var det något som påverkade.
Eller så räckte jag helt enkelt inte till. 1.13 kanske var ett för hög mål för mig i den tävlingen det här året. Om jag är skadefri blir det 1.12 i Kretsloppet till hösten!
Göteborgsvarvet 2015 med Daniel Adams Ray
För övrigt…
…sprang den hjulbente tidigare femmilsvärldsmästaren (Sapporo 2007) Odd-Bjørn Hjelmeset på 1:11:45.
…imponerade Lager 157 SKI TEAM-åkaren Marcus Johansson stort med 1:12:20, otäckt nära mitt halvmarepers (8 s).
…slaktade artisten Daniel Adams Ray (tidigare i Snook, nu solo) sitt pers genom att springa på 1:21:39. När jag intervjuade honom för ca 1 år sedan hade han precis över 40 min som pers på milen. Grym utveckling. Vi har haft lite kontakt sedan intervjun och han är helt såld på konditionsidrott. Han gjorde Klassikern med Vasaloppet som avslutning och skickade ett mejl från en semesterort en gång med bild på min skidbok med en strand i bakgrunden. Väldigt trevlig kille!
…så dök min tidigare granne när vi bodde på Norrby, Martin Erlandsson, upp och hejade på. Kul att se dig Martin! Överhuvudtaget tyckte jag att jag fick ett enormt stöd från publiken. Dels pga att det var mycket folk ute, men kanske framförallt för att det var så många som jag hörde säga ”Kom igen Erik”, ”Heja Wickström” etc. Stort tack alla ni!
…så fick jag en välbehövlig liquid av Linnéa Holmstrand efter 15 km, tack för den. Linnéa är för övrigt en frekvent och mycket uppskattad middagsgäst hos oss i Lundaskog.
Fikasugen sista kilometern
Vill bli bättre löpare
Sammanfattningsvis är jag aningen missnöjd med att inte jag klarade höga 1.13. Men jag är jäkligt nöjd över att jag med betydligt mindre löpträning och mindre träning totalt sett är så nära mig själv då jag var som allra bäst som löpare. Får jag vara skadefri och kan öka löpträningen något hoppas jag kunna bli den bästaste löparversionen av mig själv framöver!
Data från Polar V800
Tid: 1:14:39
Distans: 21.32 km
Snittempo: 3.32 min/km (med 21.1 km blir det 3.30)
Medelpuls: 166 (88 procent av max)
Maxpuls: 188 (100 procent av max, på upploppet)
Ida och barnen var med och tittade på loppet. I bilen till Göteborg satt även min Uppsalakompis Björn Winell. Vi hade sällskap till nummerlappshämtning och på uppvärmningen. Björn jobbar för övrigt med Salpro, ett laxprotein i tablettform som börjar bli populärt bland elitkonditionsidrottare (äts bland annat av min kompis Fredrik Swahn, som vunnit SM i duathlon och sprungit milen på 31 min). Jag ska börja använda det nu som ett test och se om det ger effekt.
Björn Winell springer för Mantra Sport
Marcus Johansson persade med 2 min och sprang på galna 1:12:20. Och den killen har ju inte ens ett vettigt löpsteg. Och sprang i Inov8:s trailskor!
Erik Finnskog sprang på 1.23.52.
Göteborgsvarvet 2015, precis före klubbkompisen Patrik Wrigfeldt. Foto: Marathonphoto.com.
