Armbågsont från stakning: förslag på lösning

Vid foten av Pichl-backen i Ramsau

Vid foten av Pichl-backen i träningsparadiset Ramsau i höstas

För att bli av med armbågsproblem som många skidåkare lider av tror jag främst på två saker: hård exentrisk styrketräning för tricepssenan och en fjädrande stav som StaffanStaven. Detta ska jag nu försöka utveckla.

Jag fick stora stora problem med armbågsont i juli och det förföljde mig ända till december. Hösten 2010 och hösten 2011 hade jag också ont, men då gick det över på en månad.

Nu har jag inte ont längre och jag får ganska ofta mejl om hur jag gjorde för att bli av med problemen. Det jag först prövade var:
– Antiinflammatoriska piller
– Voltarensalva
– Armbågsskydd typ Vulcan
– Stel textiltejp runt armen nedanför och ovanför armbågen
– TENS, Transkutan Elektrisk NervStimulering, med hjälp av Cefar Femina, som även Ida använde och uppskattade när hon var tjock med Astrid
– Stretching
– Massage
– Mjuka stavar
– KraftStaven

Den skidåkande holländarens mottagning i österrikiska Ramsau

Den skidåkande holländarens mottagning i österrikiska Ramsau

Hjälp från Alperna
När jag sedan var i Ramsau i oktober hade jag inte kört någon stakträning alls på fyra månader och mycket lite klassisk skidåkning/rullskidåkning överhuvudtaget. Det var ingen rolig träningssituation. Istället hade det blivit mycket cykel, benskejt och lite löpning. Där nere hade jag gott om tid och bestämde för att googla fram en sjukgymnast. Det blev en holländare som hade åkt VM i Falun 1993 och döpt sitt barn till Morgen i förnamn, för att hedra Torgnys guld på den avslutande femmilen. Holländaren Vincent Vermeulen inledde med en 10 minuter lång monolog (dock väldigt intressant) om sitt eget skidåkande, namnen på vilka som var dopade på 90-talet och vad han visste om Sverige som land. Sedan lyssnade han noga på min anamnes och nickade som om han förstod precis. Och det tror jag han gjorde. De här anteckningarna tog jag efter besöket:

IMG_2870Mycket intressant besök hos sjukgymnasten idag. Han sade ungefär så här: träna på som vanligt, men kör maxstyrka långsamt upp och långsamt ned för din klena tricepssena 5 min varannan dag (3*5 superdjupa dips och 3*10-12 superdjupa armpress med benen förhöjda, ”full range motion”). Det kommer göra lite ondare i början, gärna ont vid styrketräning, men det gör inget. Senan måste belastas och stärkas, då försvinner problemen. Jämför med hälseneproblem, där excentriska tåhävningar som gör ont i början kan göra underverk, helt enligt Håkan Alfredssons studie.

Släng alla smärtlindringar
Han poängterade gång på gång att tricepssenan är svag och måste stärkas, därför är det dumt att vila helt. När jag berättade om piller, TENS, massage, stretching och armbågsskydd sade han bara: ”Just through that away, all of it”. Det kan jag hålla med om, bättre att gå till botten med problem istället för att smärtlindra. På ett tidigt stadium (första dagarna) tror jag dock det kan vara bra att ösa på med lite smått och gott från Apoteket för att hindra eventuell inflammation.

StaffanStaven med kolfiberhylsa. Kolfiber blir man alltid glad av.

StaffanStaven med kolfiberhylsa. Kolfiber blir man alltid glad av. Detta är mina stavar, Oneways toppmodell, så pendeln är fortfarande bra. Foto: Magnus Östh.

Jag körde min styrketräning, delvis på en dipsställning som jag fick i för tidig julklapp av mor och far (innan dess mellan två stolar) och efter en dryg månad var jag smärtfri. Med en 12 kg kettlebell i en ryggsäck var det jobbigt att göra superdjupa dips långsamt, men min tricepssena stärktes.

Nu känner jag nästan aldrig någonting i armbågen, vilket dock kan ha flera faktorer, även ifall jag helt klart främst tror på styrkan och den fjädrande/dämpande staven.

  1. Styrketräning för tricepssenan
  2. Jag började åka med StaffanStaven igen. Året innan hade jag åkt med den dämpande StaffanStaven, men den gick sönder i en transportskada vid Vasaloppet, så jag åkte istället med KraftStaven på sommaren. StaffanStaven fjädrar och den ska jag garanterat åka med hela kommande barmarkssäsong.
  3. Asfalt blev snö. Snö är mer skonsamt för armbågarna än asfalt.
  4. Jag var sjuk mycket och tränade lite mindre.

När jag går in på StaffanStavens hemsida ser jag att det står att Mattias Carlzon vann H35-klassen på rullskids-SM med StaffanStaven. Det är faktiskt inte riktigt korrekt. Z tränar med den hela tiden och är supernöjd, men som tävlingsstav är den inte optimal, eftersom man förlorar aningen med kraft. Han sopade hem bucklan i Lidköping med en ”vanlig” stav den gången.

Om Erik Wickström

Gillar konditionsträning.
Det här inlägget postades i hälsa, Rehab, Rullskidor, Skidor, Styrka, Träning och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

11 kommentarer till Armbågsont från stakning: förslag på lösning

  1. M skriver:

    Du är en klippa!
    /M

  2. Bengt Bern skriver:

    Har varit i exakt samma situation med Voltaren vila etc flera läkarbesök men inget hjälpte. Då gick jag till en sjukgymnast och efter ett slaviskt följt sjukgymnatstik träningsprogram gjorde det mig problemfri på 3 veckor. ”Sjukgymnaster rules !!!!!!!!!!!!!”

  3. Claes Hjertman skriver:

    Har haft samma problem som lösts med styrketräning och Staffanstaven efter många turer hos vården. Åkte även Alliansloppet med Ss vilket dock var lite tungt. Hälsning från Boråsare, H 55, I Skärgårdsstad.

  4. J.Käll skriver:

    Hej ! Hade samma problem när jag började träna för 2-3 år sedan, har jobbat mycket med staktekniken,vilket har eliminerat armbågsproblem helt på rullskidor den gågna säsongen, tom långturer på 4:or går bra. Det jag anammat är att få med axlar/skuldror i ”träffen” och ha böjda armar, får känning vid mycket diagonal och när det är mjukt underlag men det kommer inte på samma ställe som tidigare. Att synka träffen i stakningen med axel/skuldra/rygg/stavisättning sparar armbågarna mycket!

  5. Gunnar Winroth skriver:

    StaffanSTAVENS hemsida rättad, vi ber om ursäkt om vi missförstått z’s utrustning. Till i höst kommer vi dock med en dämpning särskilt för tävling (om den håller testkörningarna i vår), den blir ännu lättare, något styvare.
    Gunnar Winroth, StaffanSTAVEN

  6. Tack för ett ljus i tunneln inlägg Erik! Det gör mig positiv efter ett brytet vasalopp i söndags med armbågar som började skrika i först backen, jag klev av i mångsbodarna och var allmänt less på skidåkning. Jag lever på hoppet att excentrisk träning kan lösa mitt problem som dök upp för två år sedan, ska även testa staffanstaven tror jag under barmarkssäsongen 🙂

  7. Erik Wickström skriver:

    Kul att ni uppskattar tipsen!

  8. Emil Mattsson skriver:

    Har problem med båda mina armbågar under flera års tid nu. Jag har provat att ”vila mig i form” i ca ett halvår men så fort jag ställer mig på ett par skidor kommer smärtan tillbaka efter en halvtimma. Bara för att vara säker på att det är samma typ av smärta vi talar om: Jag får ont i det lilla ”hålet” mellan benbitarna på undersidan av armbågen (dvs undersidan när handflatan är vänd uppåt). Stämmer detta med ni andra?! Tack för tipsen hur som helst! Ska prova dem och återkommer med resultat!

    • Erik Wickström skriver:

      Excentrisk träning fungerar främst om det är en sena du har problem med. Jag tycker att du ska kolla upp exakt vad din smärta kommer ifrån. Lycka till!

  9. Tompa skriver:

    Tusen tack Erik för att du tar dig tid och delar med dig av dina erfarenheter! Skulle du dock kunna beskriva övningen ”armpress”? Mvh

Kommentarsfältet är stängt.